Jag pratar med en vän i tårar och får höra hennes dag. 


Det knackade på fönsterna först, sedan dörren och så hör hon hur det tar tag i handtaget och testat om det är olåst. Låst såklart! Hon bor ju i orten.

Någon har anmält men vem kan dom inte säga att hon är en fara för hennes liv. Hon nekar allt och det med sanningen i ögonen.  Ambulansen hade också kommit och dom var lugnare än polisen. Hon hörde hur en ambulansman så att hon inte behövdes kollas om det fanns självskador eller farligt mycket droger i kroppen. 
Polisen blev hårdare och hårdare ju mer hon inte ville släppa in dom i sitt hem. 
- Jag litar inte på er, jag känner inte er.
Dom orden täckte inte. 
På med handbojor och släpad till bilen och upptryckt mot dörren. Dock börja hon göra motstånd när dom börja dra i henne mot bilen och hon sparkade bilen när hon fick chansen av ilska.

När hon kom till st Görans så hör hon LPT på kvinnan och dom tog emot henne chockat. 
Va gör du här va en fråga som upprepades av personalen på tvångsplatsen för "psykiskt störda". Vänta länge på läkaren för att snabbt få sjuktaxi hem igen.

Hon mådde bra tills det knackade på dörren och nu känner hon sig förnedrad och misstrodd.

Samhällets hjälp? Jag tycker det där låter mer som stjälp

Liknande inlägg

Kommentera

Publiceras ej