Jag blir så lätt missförtådd. Mina ord jag använder är oftast inte samma ord som den stördta delen av befolkningen här i värlen.
Jag har svårt att komma ihåg att säga tack och varsågod. Men min mormor lärde mig iaf att niga så det har räddat mig bland äldre.
Men jag vill ha ett vanligt liv men är både introvert samt extrovert.
Hur går det förstå för en människa utan detta problem?
På fester kan jag vara den som enbart sitter i ett hörn eller gömmer mig bland dom som har hand om festen eller så hälsar jag på alla och sitter i mittpunkten utan att jag märker av det. Om jag märker av det blir jag genast introvert igen om det inte är sådana människor jag kännt i ett flertal år och oftast så har jag suttit i bakgrunden eller dansat och på det sättet har jag lärt känna en del med enbart energi och ja, det är dom som är dom bra vännerna., gananterat!
 
Men så stör Aspbergern igen och jag får svårt att ringa, ta mig ut för att träffa dom som egentligen beyder nått.
 
Men jag tror aldrig jag hört någon ifrågasätta min Asperger. Men den finns där gananterat!
Jag kan inte släppa vissa saker, den kommer ADHD:n som testar gränser på både folk och miljö.
Jag kan inte förstå exakt vad alla menar när jag känner någon annan energi i samtalet. Men så fort någon har nåt agg, avund, helt enkelt fel eller negativ känsla och misstänker det stänger av detta energiband oss emellan så jag helt plötsligt blir så oförstådd så jag blir så gott som hatad.
 
Men dom människor jag pratat med minst men ändå varit med längst känner jag ett helt annat band med. Så där kan vi ha svaret på varför jag har så svårt att ta mig ut till dom  jag känner det starkaste banden med. Jag är kanske rädd att mina ord ska förstöra eftersom dom gör det i så otroligt många andra fall i mitt liv.
 
Ohyffsad, elak, dum i huvudet, otacksam, kritiserande, egocentrisk är ord som följt mig så gott som varje gång jag inte lyckas få fram rätt ord för att bli förstådd.
Men jag minns att en pojkvän jag hade förr i tiden kom på att det var lättare när vi skrev till varandra när vi hamnade i tjaft och det gjorde det så mycket enklare att lösa det.
 
 
Jag började nu fundera på om jag ska låtsas vara stum, men skulle det hjälpa på något sätt? Jag undrar när vi alla kommer slappna av på sitt spända område som jag tror vi alla har.
Dock har Aspeberger + ADHD stor inverkan på våran fyrkantiga stillasittande liv som just nu funns.
 
Diagnos och diagnos är det inte egentligen bara olika personlighetsdrag?
 
Precis i början av förra året så vart jag av med min aktivitetsersättning som funnit där så gott sen jag var 19 så då har det gått 20 år och nu sitter Försäkringskassan och bråkar bara för dom vill ha ner sjukskrivnings statistiken i Sverige.
 
Vi är alla olika, så varför inte vara unik?
 
#ColourYourLife #Nöjd
#ADHD, #Asperger, #Coloryourlife, #Diagnos, #Extrovert, #Introvert, #Missanpassad, #Nöjd, #SjukiHuvudet, #SocialaSvårigheter, #UtanFörFyrkanten, #Utanförskap, #Vardag, #diagnos,

Liknande inlägg

2 kommentarer

Lars Gustafsson

05 Jan 2018 09:42

Hej Emma Nikolina. Vad trevligt att läsa ditt fina kloka Blogg inlägg. Ja det är inte alltid lätt. Men jag tycker inte du ska spela något utan var dig själv. Emma Nikolina. Ha de

Svar: Tack snälla Lars! Livet är svajigt och vissa stunder stormig och sedan kommer lugnet. Naturens lag. Hoppas du har det bra!
Emma Nikolina

Evahle - en blogg om psykisk hälsa

17 Jan 2018 14:14

Den där känslan är inte lätt... Jag blir också ofta missförstådd. Jag har ofta svårt att umgås med andra människor för jag vet aldrig riktigt vad jag ska prata om...

SVAR: Ja, absolut får du länka! :) <3

Svar: Har inte läst din blogg så noga än men kan du relatera till mina diagnoser?
Tack för jag får länka! <3
Emma Nikolina

Kommentera

Publiceras ej